När äntligen dagen kom som vi fick hämta vår dotter på flygplatsen så kändes det som ALLA pojkar och flickor i 5 och 6 årsåldern var där. Men vi kan ju inte skydda henne från att se barn i de åldrarna. Det här är något som hon måste leva med i resten av sitt liv.

 Det går inte att beskriva hur skönt det var att äntligen få krama om sin dotter och få gråta ihop.

  När sedan sonen också kommer hem och hela familjen är samlad så fattar man vad som kunde ha hänt. Det känns otroligt skönt att få kramas hela familjen igen.

Vår dotter hade gått en fotokurs i Truckee så det fanns väldigt många foton som var jobbiga att titta på men som förhoppningsvis en dag kommer att vara till glädje både för henne och för pappan som fick ett usb minne med alla bilderna från både semestern och vardags livet med barnen.

 Vet du vad det värsta är mamma säger dottern till mej, det är att jag  varit mer med hans barn de senaste 7 månader än vad han varit själv och nu har han dem inte längre. 

Men en sak är jag otroligt glad över säger hon och det är att jag stod på mej och bad Katie, fastän jag visste att hon kunde bli arg,  att jag skulle få göra några ärenden innan vi åkte. Så hon bad sin man föja med dem och åka skidor den eftermiddagen istället. Det var det sista han gjorde med sin familj.